30 Days of Books- Day 30: Your favorite book of all time

[For the English translation see the text in grey below]

Då kom vi till det sista 30 Days of Books inlägget… det har gått fort! Jag kommer att sakna den dagliga bokövningen. ^.^

Jag har faktiskt en! –En all time favorit alltså, för vanligtvis brukar det vara svårt att komma på endast en favorit, eftersom det finns så många fina böcker där ute. Men efter att ha tänkt på det i ungefär 30 dagar är jag rätt säker på att All Quiet on the Western Front (På västfronten inget nytt) av Erich Maria Remarque är min favorit. Jag läste den på engelskan i gymnasiet och blev så berörd! Jag älskade den här boken så mycket att jag inte kunde förmå mig att skiljas ifrån den, och när alla skolböckerna skulle tillbaka till skolan så blev den ”bortglömd” i min hylla (usch, jag är en dålig människa, jag vet)! Sedan dess har boken följt med mig överallt.

Det är svårt att förklara skälet till att jag gillar den här boken så mycket, för att den är rätt mörk och hemsk— den handlar om en av de mörkaste perioderna i modern historia: första världskriget. Som läsare blir man utsatt mycket opåkallad död, och man är olycklig och gråtfärdigt nästan hela tiden. Men karaktären Paul Bäumer är så välskriven, han bara griper tag om ens hjärta.

Finally, we have come to the last of my 30 days post... This tag went by too quickly! I will miss this daily bookexercise. ^.^

I actually have one! -An all time favorite book, I mean. 'Cause normally, it's really hard for me to just pick one favorite, since there so many awesome books out there. But after thinking about this for like 30 days, I'm sure that All Quiet on the Western Front by Erich Maria Remarque is my all time favorite. I read it in English lit class back in high school and I was just...moved! I loved this book so much that I that I could not bring myself to part with it, and when we had to bring back all the school looks at the end of the year I happened to "forget" it on my bookshelf (I'm a bad person, I know). And since then, this book has follwed me everywhere. 

It's hard to explain why I like it so much, since it's a very dark and sad- it's about one of the darkest periods in modern history: WWI. As a reader, one is exposed to so much death and one is constantly on the brink of tears. But the main character Paul Bäumer is so well written that he just grabbed a hold of my heart and did not let go.

30 Days of Books- Day 29: A book everyone hated but you liked

[For the English translation, see the text in grey below]

En bok som jag kommer ihåg att alla hatade var Dangerous Spaces (Farliga Drömmar) av Margaret Mahy. Boken var inte en favorit när min klass läste den: alla tyckte att den var tråkig och löjlig. En del recenter på Goodreads och Amazon håller med, och Dangerous Spaces har även blivit anklagad för att vara den svagaste Mahy-roman. T_T

Men jag tycker att den här boken är bra, och skulle även kunna tänka mig att läsa den igen om jag får tag i den. :) Det är var min fösta Mahybok, jag gillade den så mycket att jag ville ha mer Margaret Mahy! Storyn är lagom kuslig, inte för mycket skrämande övernaturliga saker. Jag tror att det är faktumet att allt det mystiska spelas ut i en drömvärld som gör att jag kan läsa detta; verkligheten får vara relativt ostörd. Jag är ingen stor fan av böcker med övernaturliga inslag, men jag tycker att Mahy är ganska bra på att få det övernaturliga att fungera för mig.

A book that I remember everyone hated was Dangerous Spaces by Margaret Mahy. It was definetly not well liked when my class read it: everyone thought it was boring and ridiculous. And reviewers on Goodreads and Amazon tend to agree... and Dangerous Spaces has also been accused of being Mahy's weakest novel. T_T

But I think this is quite a good book, and I'm even considering rereading it, if I get my hands on it. :) This was the first book my Margaret Mahy that I've read and I liked it so much that I wanted to read her other novels! The story has just the right amount of scary supernatural elements. I think its the fact that all the supernatual stuff happens in a dreamwork that made me want to continue reading this book: i.e. reality gets to remain undisturbed. I'm not a big fan of the paranormal genre, but I think Mahy is really good at making paranormal work for me. 

30 Days of Books- Day 28: Favorite title

[For the English translation, see the text in grey below]

Just nu är min favorit titel The Distant Hours (som är titeln till Kate Mortons tredje roman). Jag blev lite förtrollad av titeln tror jag, för jag köpte boken för titelns skull, utan att läsa baksidestexten. Men jag anade att boken skulle handla om gamla mörka hemligheter, och fina engelska miljöer. Kombinationen av orden ”Distant” och ”Hours” känns helt rätt: lite surrealism blandat med nostalgi.

At the moment, my favorite title is The Distant Hours (the title to Kate Morton's third novel). I think this title cast a spell on me, because I will admit that the only reason I bought this book was the title-- I didn't even read the back cover! But I did get a sense from the title that it was going to be about old murky secrets, and wonderful English country side environments.

It must be the combination of the word "distant" with "hours" that has the perfect feel: a little surrealism mixed with nostalgia. I applaud the person that came up with the title, since it really does capture the essence of the story for me. 

Bokbloggsjerka 28-1 Oct: Vad dystopier har lärt mig [What dystopias have taught me]

[For the English translation, see the texts in grey]

~checka ut Annikas litteratur- och kulturblogg för mer info om vad bokbloggsjerka är för något~   

 

Äntligen fredag! Den här veckan är Annikas jerka inte lätt, mest för att jag måste välja en genre att prata om… 

Återigen har jag hämtat inspiration till veckans jerka från ett av Peter Rozovskys inlägg på Detectives Beyond Borders: ”What have you learned from Crime Novels?”

Då jag är väl medveten om att långt ifrån allavurmar för deckargenren så kan ni naturligtvis applicera frågan på vilken genreni vill. 

Annikas litteratur- och kulturblogg hosts a chain where each week book bloggers answer a question about books and literature. This week's question is: Again, I was inspired by one of Peter Rozovsky's posts at Detectives Beyond Borders- "What have you learned from crime novels?"

I'm well aware that not everyone is into the crime genre, so you can apply the question to whichever genre you want.

källa: botom of the glass

Jag tänkte applicera veckans fråga på dystopier: det känns som att jag har läst ganska mycket dystopi i år så jag borde ha lärt mig en massa om genren nu. 

Det är inget snack om saken, framtiden ser inte ljust ut. Våra personliga friheter kommer att inskränkas och vi den stora massan som inte tillhör eliten kommer att lida. Frågan är bara hur det kommer att ske? Det finns två teorier om detta: ungdomsdystopi-teorin och vuxendystopi-teorin.

Ungdomsdystopier förutspår nästan alltid att snart kommer ett apokalyptiskt event kommer att hända. De förutspår också att om man lyckas överleva detta så kommer man att leva under ett förtryckande statsmakt som alltid håller ett öga på folket för att se till att man följer deras ideologi, och pga. av det kommer man att leva eländiga liv. 

Vuxendystopier, å andra sidan, använder sig av slippery slope-argumentet: de menar att sakta men säkert kommer de stora multinationella företag att ta över världen. De förutspår en värld där människoliv har inget värde och att pengar kommer att driva allt, staten kommer inte att ha någon makt att stå emot detta, så folket kommer att leva eländiga liv.

I'm going to apply the question to dystopias: I feel like I've been reading a lot of dystopias this year so I should have learned a thing or two about the genre by now. 

There is no doubt about it, there is no hope for the future. Our personal freedoms will be depleted to the point of nonexistence and we, the the masses, who don't belong to the elite are going to suffer. The only point of doubt is how said catastrophe will happen? There are two theories about this: the YA dystopia theory and the adult dystopia theory.

The YA theory predicts an impending apocalyptic event. They also predict that if you manage to survive this, your posterity will live under an oppressive government that will always be watching & coercing them to make sure that they follow the state approved ideology, and due to this they will live miserable lives.

The adult theory, on the other hand, makes use of the slippery slope arguement: they argue that slowly but surely, multinational corporations will take over the world. They predict a world where human live has no value and money will run the world. Gorvernment will be powerless against these behemoths and the citizens will lead miserable lives.