Audiobook review: Matched & Crossed -- Ally Condie

[den svenska översättningen finns lite längre ner i inlägget]

SUMMARY:

Cassia has always trusted the Society to make the right choices for her: what to read, what to watch, what to believe. So when Xander's face appears on-screen at her Matching ceremony, Cassia knows with complete certainty that he is her ideal mate... until she sees Ky Markham's face flash for an instant before the screen fades to black.

The Society tells her it's a glitch, a rare malfunction, and that she should focus on the happy life she's destined to lead with Xander. But Cassia can't stop thinking about Ky, and as they slowly fall in love, Cassia begins to doubt the Society's infallibility and is faced with an impossible choice: between Xander and Ky, between the only life she's known and a path that no one else has dared to follow. —Goodreads

REVIEW:

I was really skeptical about this book— I thought it would be one of those books where the girl's sole purpose in life is to find out who she really really belongs with, so it took a long time before I even dared to spend one of my audible credits on it ... but God, I was amazed!

I read The Giver in middle school, and loved it! Some reviewers complained that Matched is a rip-off of The Giver, but I see Matched as a positive mix of The Giver and Brave New World with a teenage twist. Anyway, that’s not what really what made fall for Matched.

I loved Cassia! Okay, I must admit I do not really know if it's Ally Condies portrayal of her or Kate Simses amazing rendition that makes Cassia so gracious ... maybe it's a combination of both? Condie shows us a girl who talks about her experiences in a warm, sober, humble and very natural way (a stark contrast to Amy in Across the Universe). She’s also naïve and rebellious. Simses’ voice Cassia fits perfectly! She really sounds like a seventeen year old, her voice is so authentic that it really feels like it's Cassia talking to me.

I had a lot of prejudice against the book and thought it would be a teenage romance a la Twilight. But instead, I experienced the book as a classic coming-of-age story. Cassia is becoming an adult, and she discovers gradually that her society is not perfect and that she must learn to think in a nuanced way (everything is not right or wrong).

The society in Matched is not so stifling such as in The Giver and Brave New World, you notice that people find tiny loopholes to the rules now and then, like when [SPOILER] Cassia’s father destroys her grandfather’s test tube, and how her grandfather had a few banned poems left. Additionally Condie explains how the Society has gained so much power and control over all: censorship and a strict division of labor makes you dependent on the Society as the overall coordinator (eg you don’t cook your food yourself, and those who decide the menu aren’t the ones making the food, those who make the food have no contact with those who wash dishes, and the people who sort dishwashers are professional sorters who don’t work in the “dishwashing industry”.

But there was one thing (permission to roll your eyes) that bothered me, and now I sound like a bitch but I can’t help it— the book is written in present tense. It's irritating that all  YA books are written that way! I know that the authors want to make me believe that everything that happens in the book is, like, imminent ... but it just does not work for me-I like the past tense and want stories to be written in the past tense. *Humph* -_-

OMDÖME:

Jag var jätteskeptisk mot den här boken—jag trodde att det skulle vara en sådan bok där tjejens enda quest för att ta reda på vem hon verkligen egentligen hör ihop med— så det tog en lång tid innan jag ens vågade spendera en av mina audible credits på den… men Gud vad jag blev överaskad!

Jag läste The Giver i högstadiet, och älskade den! Jag har läst några recensioner av folk som klagar på att Matched är en rip-off av The Giver, men jag ser Matched som en positiv sammanmältning av The Giver och Brave New World med en tonårs-twist. I alla fall, är det inte det som verkligen fick mig att falla för Matched:

Jag älskade Cassia! Okej, jag måste erkänna att jag inte riktigt vet om det är Ally Condies porträttering av henne eller Kate Simses fantastiska uppläsning som gör Cassia så älskvärd… det kanske är en kombination av båda? Condie visar oss en tjej som berättar om sina uppleverser på ett varmt, sansat, ödmjukt och väldigt naturligt sätt (en stark kontrast till Amy i Across the Universe). Naiv och busig är hon också. Simses röst passar Cassia perfekt! Hon låter verkligen som en sjuttonåring, rösten är så äkta att det känns verkligen som det är Cassia som pratar med mig.

Jag hade en massa fördomar mot boken och trodde att det skulle vara en tonårsroman à la Twilight. Men istället upplevde jag boken som en klassisk coming-of-age story. Cassia håller på att bli vuxen; och hon upptäcker gradvis att hennes samhälle inte är perfekt och att hon måste lära sig att tänka på ett nyanserat sätt (allt är inte rätt eller fel).

Samhället i Matched är inte så kävande som t.ex. i The Giver och Brave New World, man märker att folk går om reglerna då och då som när [SPOILER] Cassias pappa förstör henne farfars cellprov, och hennes farfar hade några förbjudna dikter kvar. Dessutom Condie förklarar hur The Society har fått så mycket makt och kontroll över alla: censur och en strikt uppdelning arbetsuppgifter som gör att man blir beroende på The Society som den övergripande koordinatorn (t.ex. man lagar inte maten själv, och de som bestämmer menyn är inte desamma som lagar maten, de som lagar maten har ingen kontakt med de som diskar, de som sorterar de bästa diskare är sorterare och jobbar inte specifikt inom ”diskningsindustrin”, etc.). 

Men det var en sak (här får ni lov att himla med ögonen) som störde mig: och nu ska jag låta som en kärring men jag kan inte låta bli— boken är skriven i presens tempus. Det är för jävligt alla YA-böcker som skrivs på det sättet! Jag vet att författarna vill få mig att tro att allt som händer i boken är, typ, överhängande… men det funkar bara inte för mig— jag gillar imperfekt och vill att berättelser ska skrivas i imperfekt tempus. *humph!* -_-

Other Reveiws of the Same Book/ Bloggat om Samma Bok

I bokens värld är allt möjligt, Bladvändaren, Boktycke, Booklovin, Nilmas Bokhylla

________________________________________________________________________________________________________

SUMMARY:

Rules Are Different Outside The Society

Chasing down an uncertain future, Cassia makes her way to the Outer Provinces in pursuit of Ky--taken by the Society to his sure death--only to find that he has escaped into the majestic, but treacherous, canyons. On this wild frontier are glimmers of a different life and the enthralling promise of a rebellion. But even as Cassia sacrifices every thing to reunite with Ky, ingenious surprises from Xander may change the game once again.

Narrated from both Cassia's and Ky's point of view, this hotly anticipated sequel to Matched will take them both to the edge of Society, where nothing is as expected and crosses and double crosses make their path more twisted than ever.—Goodreads

REVIEW:

I am, apparently one that likes books where nothing happens (there are many books, anime, manga and movies where nothing super exciting happens that I love), because this book was an alright read for me ... It was not as good as Matched but it was not bad either. Anna from Boktycke is an apt description of the book: a well-written “transportation book”.

Cozy Cassia is back and she has become more hardened, more daring and sometimes even foolhardy, but this time she had to share her story with Ky. They are apart most of the book, which I feel is very positive. I like Ky much better now when you find out his frustrations, and skepticism toward freedom from the Society balances Cassia eagerness for The Rising in a good way. Often it so that characters in dystopias are confident that everything will resolve itself after the revolt / liberation ... and many authors writing dystopias equate "liberation" with a happily ever after instead of the chaotic beginnings that liberation movements tend to be IRL (eg Arab Spring).

Crossed raises many questions about The Outer Provinces: what's really going on there? [SPOILER] Why send the women and children there? Why should they be decoys? Who are they fighting against? Or is it that perhaps there is no Enemy, and The Society has just invented a war? If so, why? Is it because the resources are running out? Many questions, no answers! Hopefully all will be revealed in the next book. I do not think the The Rising is so very interesting, however, it’s probably also a corrupt organization.

Xander was in Crossed in spiritual form, and I have read that many like him better after reading this book. Unfortunately I will never be in the "Team Xander": he's too nice to be a young woman's first love. I certainly understand why Cassia is attracted Ky, although I think their romance is such a romance that will not last in the long run. Xander is probably the guy you meet after a youthful, tumultuous relationship. And Cassia is not thirty yet.

I'm not as impressed by Jack Riccobonos voice acting, he is good but unfortunately he’s got nothing on Kate Simses.

OMDÖME:

Tydligen är jag en sådan som gillar böcker där ingenting händer (det finns många böcker, anime, manga och filmer där inget fartfylld och spännande händer som jag älskar), för den här boken var helt okej för mig… Den var inte lika bra som Matched, men den var inte dålig heller.  Anna från Boktycke har en passande beskrivning av boken: en välskriven transportsträcka. 

Mysiga Cassia är tillbaka— och hon har blivit mer härdad, modigare och ibland ganska dumdristig— fast den här gången måste hon dela sin berättelse med Ky. De är ifrån varandra mestadels av boken, något som jag upplever som väldigt positivt. Jag gillar Ky mycket bättre nu när man får reda på hans frustationer; och has skepsis till att frigöra sig från The Society balanserar Cassias ivrighet om The Rising på ett bra sätt. Ofta är det så att karaktärer i dystopier är övertygade att allt ska lösa sig efter revolten/ frigörelsen... och många författare som skriver dystopier liknar ”frigörelsen” med att alla förblir lyckliga i alla sina dagar istället som den kaotiska början som frigörelserörelser brukar vara IRL (eg. Arabiska våren).

Crossed väcker många frågor om The Outer Provinces: vad är det som egentligen pågår där? [SPOILER]Varför skickar de barn och kvinnor dit? Varför ska de vara decoys? Vem krigar de emot? Eller är det kanske så att det inte finns någon Enemy, och att The Society har bara hittat på ett krig? I so fall varför? Är det för att resurserna håller på att ta slut? Många frågor, inga svar! Förhoppningsvis kommer allt att avslöjas i nästa bok.  Jag tycker inte att the The Rising är så väldigt intressanta dock, förmodligen är det också en korrupt organisation.

Xander var med i Crossed i andlig form, och jag har läst att många tycker bättre om honom efter att ha läst den här boken. Tyvärr kommer jag aldrig att vara i ”team Xander”: han är alldeles för snäll för att vara en ung kvinnas första kärlek. Jag förstår verkligen varför Cassia är attraherad av Ky, även om jag tror att deras romans är en sådan romans som inte kommer att hålla i längden. Xander är väl den killen man träffar efter en ungdomlig, tumultartad förhållande. Och Cassia är inte trettio ännu.  Näää… nu får jag avsluta mina tantiga betraktelser!

Jag är inte lika imponerad av Jack Riccobonos röstskådespeleri, han är bra men tyvärr han är i skuggan av Kate Simses.

Other Reviews of the Same Book/ Bloggat om Samma Bok:

Boktycke, BookLovin, De bokslukande kakmonstrena(<--LOL!)

________________________________________________________________________________________________________

Liknande Böker:

• The Giver av Lois Lowry (dystopi)
• Brave New World av Aldous Huxley (dystopi)
• Delirium av Lauren Oliver (dystopi)